I studien FINGER, ledd av professor Miia Kivipelto, minskade risken att drabbas av försvagad minnes- och tankefunktion då försöksdeltagarna fått aktiv rådgivning om livsstil och levnadssätt, där bland annat kost och motion ingick.
Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet forskar om vilka risk- och friskfaktorer som kan kopplas till glömska, minnesstörningar och demenssjukdomar. ”Vi har forskat i många år om vad vi kan göra för att förebygga alzheimerdemens och har kommit ganska långt”, säger Kivipelto.
Aktiv rådgivning i finsk studie
Den finska studien FINGER, ledd av Kivipelto, visar att det går att förebygga minnesstörningar. Detta genom aktiv rådgivning om kost, fysisk träning, kognitiv träning och kontroll av blodkärlsrelaterade riskfaktorer som högt blodtryck och skadliga blodfettsvärden.
I studien deltog 1 260 finländare i åldern 60 till 77 år. De delades slumpmässigt in i två grupper. Kontrollgruppen fick sedvanliga råd om hälsa och levnadssätt, medan den andra gruppen fick aktiv rådgivning. Till exempel lagade de mat och tränade i grupp, gjorde minnesövningar och fick råd av dietister, fysioterapeuter, psykologer, sjuksköterskor och läkare.
Under de två år som studien pågick var risken att drabbas av försvagad minnes‐ och tankefunktion 31 procent högre hos kontrollgruppen än hos den grupp som fått aktiv rådgivning om levnadssätt.
Kosten kan förebygga
En hälsosam livsstil kan alltså i viss mån förebygga minnesproblem. Här ingår en mångsidig och balanserad kost. Grönsaker, frukt och ”medelhavsmat” med mycket färg på tallriken är bra, likaså fisk, fiskoljor, vegetabiliska oljor samt C-, B12- och D-vitamin. Man kan sammanfatta det så att allt som är bra för hjärtat också är bra för hjärnan.
FINGER-studien har också visat att livsstilsåtgärder verkar ha särskilt stor effekt om man har ärftlig risk för Alzheimers sjukdom. Även små förändringar kan ha betydelse, det viktiga är långsiktigheten.
”Om vi kan göra något för att åtminstone försena debuten av demens eller göra så att patienter med lindrig Alzheimers kan ha den lindriga fasen under en längre period, så skulle det ha stor betydelse för både patienterna, anhöriga och hela samhället”, säger Kivipelto.
Källor:
https://ki.se/nvs/minnesstorningar-gar-att-forebygga-nvs-professor-miia-kivipelto-leder-banbrytande-forskning
https://www.alzheimerfonden.se/forskning/forskare-och-projekt/miia-kivipelto
