Rödbeta – Råkraften

maj 2023maj 2023

Det röda i rödbetan

Rödbetans färgämnen motverkar sjukdomar som har samband med oxidativ stress och inflammation. Hos vissa av oss ger rödbetsintag rödfärgad urin, vilket är helt ofarligt. I sällsynta fall kan det dock visa på järnbrist.

Rödbetans färgämnen kallas betalainer som delas in in betacyaniner och betaxantiner. Den främsta betacyaninen är betanin.

Rödbetan får sin rödvioletta färg av betacyaniner. Till betacyaninerna hör betanidin och, om molekylen innehåller en glukosgrupp, betanin. Betanin är det främsta färgämnet i rödbeta. Rödbetan innehåller också betaxantiner som är gulorange. Tillsammans kallas rödbetans färgämnen betalainer. Betalainer är vattenlösliga kväveinnehållande pigment.

Betanin utvinns ur rödbetor och används som färgämne i livsmedel, kosmetika och läkemedel där det kallas rödbetsrött, E162. Betanin har positiva hälsoeffekter.

Rödfärgat kiss efter intag av rödbetor

Att rödbetan har starka färgämnen är uppenbart för alla som använt den i mat eller gjort rödbetsjuice. Vissa, ungefär 1 av 7, märker det även när de går på toaletten efter att ha ätit rödbetor. Fenomenet med rödfärgad urin kallas beeturia. Även avföringen kan färgas vid rödbetsintag. Kanske överraskande men ofarligt. Upptaget eller nedbrytningen av de rödlila färgämnena i rödbetan har då inte fungerat som vanligt och de följer därför med urin och/eller avföring.

Tarmflorans sammansättning har betydelse, och om den förändras kan rödfärgningen försvinna. Hur snabbt magen arbetar, hur sur magsaften är, hur man tillagat rödbetorna och vad man ätit tillsammans med dem kan också spela in. Medicin mot sur mage som höjer pH-värdet och oxalsyra från exempelvis rabarber eller spenat kan hämma nedbrytningen av färgämnena.

I sällsynta fall kan järnbrist eller sjukdomar med stört upptag av näringsämnen vara orsak till att rödbetornas färgämnen inte processas i kroppen som vanligt och därför syns vid toalettbesök.

Rödbetans färgämnen är hälsosamma

Rödbetans färgämnen är bioaktiva och har positiva effekter på kroppen. De har antioxidativa egenskaper som inte minskar även om ämnena omvandlas vid till exempel uppvärmning. De motverkar oxidativ stress eftersom de kan stoppa fria radikaler och starta kroppens egna antioxidativa funktioner. På så sätt skyddas vävnader och molekyler från skadliga oxidationer. Färgämnena kan också motverka inflammationsdrivande processer.

Genom dessa effekter skyddar rödbetans färgämnen blodkärlen från skador och åderförfettning, vilket minskar risken för högt blodtryck och sjukdomar i hjärta och andra organ. Enligt studier kan de också ha positiv effekt på blodfetter och blodsocker, motverka nervcellsnedbrytande sjukdomar och skydda levern.

Studier har också visat att rödbetans betalainer kan förbättra idrottares prestationer och återhämtning efteråt. Det är särskilt intressant eftersom även rödbetans nitrater har dessa effekter – som dessutom gynnas av färgämnena.

Rödbetan kan inte bara indikera järnbrist. I en vetenskaplig studie med rödbetsjuice såg forskarna att de ämnen den innehåller också kan förbättra tarmens upptag av järn.

Källor:
https://www.rödbetsjuice.se/rodbetans-farg
https://www.rödbetsjuice.se/betalain-i-rodbeta-bra-for-idrottare
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK537012
https://www.researchgate.net/publication/328960485
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/14056925
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/7493168

april 2022april 2022

Rödbetans färgämne för hjärtat

Rödbetans färgämne betanin är bra för hjärtat

I rödbeta finns många ämnen som kan skydda och stärka blodkärl och hjärta och minska risken för sjukdom. Ett av dem är antioxidanten betanin.

Rödbetan är en otroligt nyttig grönsak på flera sätt. När det gäller just hjärta och kärl finns en hel lista med ämnen med positiva effekter paketerade tillsammans i rödbetan.

Många hälsosamma ämnen i rödbeta
Rödbetans nitrater omvandlas i kroppen till nitrit och sedan till kväveoxid som skyddar hjärtat och blodkärlen, bland annat genom att sänka blodtrycket. I rödbeta finns också kalium, ett mineralämne som är viktigt för hjärtats funktion. Mindre känt är att rödbeta innehåller aminosyran betain, eller trimetylglycin, som också kan motverka hjärt-kärlsjukdom genom att sänka nivåerna av ämnet homocystein. Dessutom får rödbeta sin fina färg från färgämnen som bland annat fungerar som antioxidanter.

Oxidativ stress och inflammation
När kroppen inte hinner med att hålla fria radikaler nere på rätt nivå uppstår oxidativ stress. Detta orsakar inflammation i blodkärlen vilket skadar deras funktion och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Antioxidanter kallar man ämnen som oskadliggör fria radikaler så att de inte kan oxidera och skada viktiga molekyler i kroppen, men även ämnen som gynnar kroppens eget antioxidativa försvar.

Rödbetans betanin som antioxidant
I rödbeta finns betalainer som är färgämnen. Det främsta färgämnet i rödbeta är betanin som ingår i undergruppen betacyaniner. Rödbetans färgämne betanin klarar sig genom matsmältningen och absorberas via tarmslemhinnan och når blodplasman i aktiv form. Betanin kan då stoppa fria radikaler och skydda fettinnehållande strukturer och molekyler samtidigt som ämnet kan starta genernas egna antioxidativa funktioner. Dessutom kan betanin motverka inflammationsdrivande processer. På detta sätt skyddas blodkärlen från skador och åderförfettning vilket minskar risken för högt blodtryck och sjukdomar i hjärta och andra organ.

Var rädd om rödbetans ämnen
En del av ämnena är vattenlösliga, och kokar du rödbetorna och häller bort kokvattnet förlorar du en hel del av dessa ämnen. Inta hellre rödbetorna rårivna, ugnsrostade, ångkokta eller pressade till juice. Använd inte bakteriedödande munsköljmedel eftersom nitrat-nitrit-kväveoxidprocessen störs då.

Källa: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32997545

december 2021december 2021

Nitrat, tarmflora och prestation

Rödbetor - samband mellan bildad kväveoxid, tarmbakterier och prestation.

Det finns ett samspel mellan kväveoxid, en frisk tarmflora och prestationsförmåga. Att äta nitratrik kost som rödbetor kan få mer kväveoxid att bildas.

Gröna bladgrönsaker och rödbetor innehåller nitrat som munbakterier reducerar till nitrit vilket i sin tur omvandlas till kväveoxid i magen och blodet. Bland annat blodkärlsfunktion, vävnaders syretillförsel och cellers energitillverkning påverkas positivt, och detta gynnar både hjärt-kärlhälsa och prestationsförmåga. Nitrat kan lagras i musklerna.

Kväveoxid gynnar frisk tarmflora
I den sura miljön i magen bildas kväveoxid vilket skyddar mage och tarm mot infektion av skadliga bakterier och inflammation. Dessutom hålls slemhinnor och cellskikt friska och välfungerande. Detta ger också en bra miljö för en frisk bakteriesammansättning i tarmarna. En frisk tarmflora tros bidra till lågt pH-värde vilket gynnar kväveoxidbildningen.

Tarmbakterierna har stor betydelse för hälsan. En störd bakteriesammansättning i tarmarna kan förmodligen återställas av kväveoxid bildad från nitratrik kost. Det är oklart om det beror på att skadliga bakterier elimineras av kväveoxiden eller om kväveoxiden gynnar de goda bakterierna eller både och.

Frisk tarmflora ger ökad prestation
Motion har också positiv effekt på tarmbakteriernas sammansättning och både ökar antalet arter och mängden bakterier som producerar kortkedjiga fettsyror, precis som då man äter fiberrik diet. Omvänt hjälper dessa bakterier till att bibehålla muskelmassa och fysisk funktion.

Kortkedjiga fettsyror skyddar tarmens innerskikt och har många goda hälsoeffekter. De är förmodligen även inblandade i kroppens anpassning till träning. Dessa ämnen kan därför förbättra prestationsförmågan. Det finns nämligen en koppling mellan kortkedjiga fettsyror och ökad prestationsförmåga.

Forskare har sett en ökning av en viss bakterietyp, Veillonella, hos maratonlöpare efter ett lopp. Detta kan bero på att laktatet som musklerna bildar kan transporteras till tarmarna och omvandlas till den kortkedjiga fettsyran propionsyra. Detta ämne kan dessutom användas av musklerna till processer som förbättrar prestationsförmågan. Samtidigt har man sett att möss vars tarmflora störts av antibiotika fått försämrad uthållighet på löpband och minskad produktion av kortkedjiga fettsyror.

Ovan nämnda bakterietyp är densamma som den i munhålan som har den största betydelsen för nitratomvandlingen där. Det är därför bakteriedödande munsköljmedel inte bör användas.

Källa:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33255362

december 2021december 2021

Morgonträning och rödbetsjuice

Rödbetor - sämre ork på morgonen kan motverkas med rödbetsjuice

När på dygnet du tränar eller tävlar kan påverka din prestation. Rödbetsjuice kan hjälpa om du har sämre ork på morgonen.

Motion ingår som bekant i en hälsosam livsstil. Muskelstyrka, uthållighet och välbefinnande ökar. Hur bra din idrottsprestation blir vid ett visst tillfälle kan bero på tiden på dygnet och din dygnsrytm. Det är vanligt att orken är sämre på morgonen.

Det är allmänt känt att rödbetsjuice kan förbättra prestationsförmågan på både kort och lång sikt. Man har sett förbättringar i både styrka och uthållighet. Många dricker rödbetsjuice före träning eller tävling.

Prestation på morgon och eftermiddag
En forskargrupp ville undersöka om en dos rödbetsjuice även kan motverka morgonens nedgång i prestationsförmåga i ett kort och explosivt träningspass.

Tio manliga elitidrottare inom kortdistanslöpning deltog i försöket. Deltagarna fick utföra tre pass med likadana fysiska tester; ett på morgonen då de fått en shot koncentrerad rödbetsjuice 2 timmar före, ett på morgonen då de fått placebo (svartvinbärsjuice) i stället för rödbetsjuice samt ett på eftermiddagen utan något tillskott av juice. Mellan varje pass gick det tre dagar.

Försämring motverkades av rödbetsjuice
Som väntat var idrottarnas prestationsförmåga lägre på morgonen då de fått placebo än på eftermiddagen. Däremot var prestationsförmågan inte sämre på morgonen då de fått rödbetsjuice jämfört med deras prestation på eftermiddagspasset. Idrottarna upplevde samma nivå av utmattning efter varje pass. Jämfört med de två andra passen var hjärtfrekvensen lägre under morgonpasset då de druckit rödbetsjuice.

Enligt denna studie kan rödbetsjuice förhindra nedgången i prestation under träning eller tävling på morgonen.

Källa:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33430250

september 2021september 2021

Bättre återhämtning med rödbeta

Stafettlöpare - rödbeta ger bättre återhämtning efter motion

Efter fysisk ansträngning måste kroppen återhämta sig. Rödbetor och deras ämnen kan förbättra denna återhämtning, både direkt och på sikt.

Prestationsförmågan kan öka av rödbetsjuice. Du kan bli uthålligare, starkare och snabbare. Efter den fysiska ansträngningen är det sedan viktigt med återhämtning. Detta sker direkt men pågår också under flera dagar efteråt. Det är vanligt att känna svaghet, stelhet och värk i musklerna – träningsvärk. Även denna återhämtning kan rödbetsjuice gynna.

Direkt återhämtning
Efter ett träningspass eller en tävling ska nervsystemet återhämta sig. Det sympatiska nervsystemet är aktivt vid fysisk och psykisk stress. Det omfördelar blodflödet så att det främst går till hjärta och muskler, hjärtat slår snabbare och blodtrycket höjs. Vid vila är istället det parasympatiska nervsystemet aktivt och ser till att hjärtfrekvensen och blodtrycket sjunker, läkningsprocesser gynnas också.

I ett vetenskapligt försök med 12 friska män såg man att den direkta återhämtningen efter fysisk ansträngning gick snabbare om de fått rödbetsextrakt innan.

Rödbetsjuice och återhämtning
I en studie undersöktes om återhämtningen efter fysisk ansträngning kan påverkas av rödbetsjuice. Tretton fotbollsspelare deltog i två försök som pågick under vardera 7 dagar. Vid det ena försöket fick de rödbetsjuice varje dag och vid det andra försöket placebo.

På den 4:e dagen under respektive försöksvecka utförde de ett fysiskt test med gång-, sprint- och löpintervall. Första dagen på veckan, alltså vid början av försöket, samt samma dag som det ansträngande testet och dagarna efteråt resten av veckan, noterades deltagarnas prestationer vid specifika fysiska övningar, blodmarkörer för muskelskada, inflammationsparametrar samt upplevd ömhet i musklerna.

Mindre värk och svaghet
Efter det ansträngande testet försämrades deltagarnas prestationer generellt vid de fysiska övningarna under resten av veckan, men i de flesta av övningarna kunde de ändå prestera bättre med rödbetsjuice än utan. Försämringen motverkades alltså till viss del tack vare rödbetsjuicen. Även om markörer för muskelskada och inflammation inte påverkades av rödbetsjuicen minskade ömheten i musklerna hos deltagarna.

Forskarna drog slutsatsen att eftersom träningsvärken minskade hos deltagarna och deras fysiska prestationer vid övningarna inte försämrades lika mycket när de druckit rödbetsjuice tyder det på bättre återhämtning.

Rödbetans färgämne också positivt
I en annan studie deltog 22 atleter i två olika försök. I det ena försöket fick de betalainer, som är rödbetans färgämnen, under en vecka, i det andra placebo under en vecka. Deltagarna genomförde efter varje försök ett fysiskt test. När de fått betalainer ökade både prestationsförmågan och återhämtningen efteråt. Ett dygn efter testet gjordes även ett löptest på tid. Av de 22 deltagarna sprang 17 snabbare då de fått betalain. Halten av ämnet kreatinkinas, som är en markör för muskelnedbrytning, samt upplevd utmattning var också lägre hos de som fått betalain.

Källor:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32469260/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32125249/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28121183/

september 2021september 2021

Kväveoxidbrist och oxidativ stress

Vid många sjukdomar kan man se ett samband mellan kväveoxidbrist, oxidativ stress och låggradiga inflammationer. Rödbeta ökar kväveoxidbildningen.

Kväveoxid är ett viktigt ämne som bildas i kroppen och bland annat reglerar blodkärlens vidd och blodtrycket, påverkar reaktioner i nervsystemet, ger effektivare mitokondrier (cellernas kraftverk) och ingår i immunförsvaret.

Två kväveoxidsystem med olika källor
Vi har två kväveoxidbildande system med olika källor. Källan i det ena systemet är aminosyran L-arginin som finns i exempelvis kött. Detta system fungerar sämre vid vissa sjukdomar och ju äldre man är. Då blir det andra systemets källa till kväveoxid ännu viktigare, nämligen nitratrik kost som gröna bladgrönsaker och rödbetor. Rödbetorna ska inte kokas eftersom nitrat urlakas i kokvattnet.

Oxidativ stress – sämre kväveoxidtillgång
Reaktiva syreföreningar, som fria radikaler, bildas naturligt i kroppen. Det antioxidativa försvaret ska hålla nere mängden på rätt nivå, men om det uppstår obalans kallar man det oxidativ stress. De reaktiva syreföreningarna är oxidanter och reagerar med proteiner och fetter i cellerna så att de skadas, de reagerar också med kväveoxid så att reaktiva kväveföreningar bildas i sin tur. Samtidigt minskar tillgången på kväveoxid.

Samband mellan sjukdomars riskfaktorer
Oxidativ stress, kväveoxidbrist och låggradiga kroniska inflammationer ser man ofta samtidigt med störd funktion i blodkärlens innerskikt, högt blodtryck och åderförfettning. Det kan också leda till hjärtsvikt och sjukdomar i bland annat lever och njurar. Njurarna i sin tur påverkar också blodtrycket eftersom de reglerar hormonfunktion och vätske- och saltbalans.

Nitratrik rödbeta motverkar skadlig obalans
Genom att inta nitratrik kost, som rödbetsjuice, ökar mängden bildad och biotillgänglig kväveoxid. Samtidigt kan balansen mellan oxidation och antioxidation återställas. Dessutom ökar det antiinflammatoriska immunsvaret.

Hjärt-kärlsjukdom och njursjukdom förekommer ofta samtidigt. Tillskott av nitrat från exempelvis ruccola och rödbeta har visats sänka blodtrycket hos både patienter med högt blodtryck och patienter med kronisk njursjukdom.

I studier har man sett att rödbetsjuice har potential att motverka även andra riskfaktorer för olika välfärdssjukdomar, som insulinresistens, högt blodsocker och rubbad blodfettsbalans. Att den har antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper har också visats. Rödbetor innehåller nämligen förutom kväveoxidbildande nitrat även antioxidanter och andra hälsosamma ämnen.

Svensk forskning
Kardiorenalt syndrom, KRS, är enkelt uttryckt ett tillstånd med påverkad hjärtfunktion och njurfunktion. Vid Karolinska institutet pågår forskning om hur reaktiva syreradikaler och kväveoxid produceras, interagerar och påverkar bland annat njursvikt, hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes samt ämnesomsättning som rör insulin, blodsocker och blodfetter.

Källor:
https://ki.se/fyfa/oxidativ-stress-vid-hjartkarlsjukdom-diabetes-och-njursvikt
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30039620/
http://rödbetsjuice.se/

februari 2021mars 2021

Köttgryta med rödbetor, 4 port

Tallrik med köttgryta med rödbeta och svartvinbärsjuice

5 hg små grytbitar (vildsvin/gris/nöt)
1 hackad lök
5 hg rödbetor i bitar
2 dl svartvinbärsjuice
1,5 dl vatten
1 buljongtärning/1 msk fond
1 msk tomatpuré
1 msk russin
ett par kvistar timjan
1-2 krm svartpeppar
ev salt och svartpeppar

Bryn kött och lök i matfett i en gryta. Tillsätt rödbetor, svartvinbärsjuice, vatten, buljongtärning, tomatpuré, russin, timjan och svartpeppar.

Låt småkoka under lock i en timme eller tills köttet är mört och rödbetorna mjuka. Rör om då och då.

Smaka av med salt och svartpeppar. Servera med exempelvis bröd och sallad.

februari 2021mars 2021

Betain skyddar hjärta och kärl

Rödbetor och rödbetsjuice - rödbetans betain är en viktig aminosyra som skyddar hjärtat

Betain, eller trimetylglycin, är en aminosyra som finns i rödbeta. Ämnet deltar i viktiga biokemiska processer och kan bland annat motverka hjärt-kärlsjukdom.

Rödbetor innehåller massor av nyttiga ämnen som till och med kan förstärka varandras goda egenskaper. Förutom de välkända nitraterna innehåller rödbetor också andra ämnen med positiva hälsoeffekter, som folat, kalium, färgämnen och växtsteroler med bioaktiva egenskaper, fibrer och aminosyran betain.

Betain – aminosyra med viktiga funktioner
Betain är en aminosyra och ska inte förväxlas med betanin, ett av rödbetans färgämnen som hör till gruppen betalainer. Ett annat namn på betain är trimetylglycin. Betain kan bildas i kroppen av ämnen från kosten, som kolin, eller fås direkt från vissa betainrika råvaror som vi äter, främst rödbetor, spenat, vissa spannmål och skaldjur.

Betain fungerar som metyldonator och lämnar ifrån sig metylgrupper i metyleringsprocesser. Metylering är en av kroppens viktigaste biokemiska funktioner. Betain skyddar också celler och vävnader genom att bevara vätskebalansen och förhindrar att proteiners struktur förstörs. Det finns dessutom studier som visar att betain kan ha en positiv effekt på träningskapacitet.

Homocystein omvandlas eller bryts ner
Homocystein bildas när den essentiella aminosyran metionin metaboliseras i kroppen. Det omvandlas sedan tillbaka via metylering till metionin med hjälp av ett enzym som är beroende av kobalamin (vitamin B12) och folat (vitamin B9), eller ett annat enzym där betain behövs. Homocystein kan också brytas ner till bland annat cystein av ytterligare ett enzym med hjälp av pyroxidin (vitamin B6). Homocysteinnivåerna hålls alltså nere tack vare flera olika enzymer som antingen omvandlar ämnet eller bryter ner det med hjälp av vissa vitaminer och betain.

För mycket homocystein är skadligt
Många har förhöjda nivåer av homocystein i olika allvarlig grad. Orsaker kan vara nedsatt njurfunktion, näringsbrist, en ohälsosam livsstil eller påverkan från vissa mediciner. Dessutom ökar homocysteinnivåerna med åldern. Det finns också flera genetiska defekter som ger denna effekt. Ofta förekommer samtidigt sänkta halter av betain. Det kan bero på ökad förbrukning eller minskad bildning i kroppen. Lågt intag av kostbaserat betain sammanfaller ofta med höga homocysteinnivåer i kroppen.

Förhöjda halter av homocystein ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, som åderförfettning, stroke och hjärtinfarkt. Även demens och inflammatoriska sjukdomar kan i vissa fall kopplas till förhöjda halter av homocystein. Man har också sett att låga halter av betain i sig ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.

Rödbetsjuice motverkar risken
Betain kan motverka risken för sjukdom orsakad av höga homocysteinhalter. Den mängd betain som ger önskad effekt enligt EU-kommissionen bör man kunna få i sig genom att dagligen dricka 1 dl rödbetsjuice som är fyra gånger koncentrerad enligt studier om betaininnehåll i rödbetsjuice. Vid sjukdomssymtom ska naturligtvis detta utredas av sjukvården. I vissa fall krävs en mycket komplex behandling.

Källor:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23997720/
https://academic.oup.com/ajcn/article/80/3/539/4690529

oktober 2020oktober 2020

Overnight oats

Om juice kombineras med kostfibrer blir blodsockernivåerna jämnare. Havregryn som får svälla i juice över natten eller minst 4 timmar i kylskåp kan ätas till frukost eller mellanmål. Gott och nyttigt!

Här är en av våra favoriter där vi valde 1/2 dl rödbetskoncentrat (den innehåller också 10 % lingonjuice) blandat med 1/2 dl vatten. Vi rörde ihop juicen med 1 dl havregryn i en skål som vi ställde i kylskåp 4 timmar. På toppen lade vi sedan blåbär och cashewnötter. Mums!

oktober 2020oktober 2020

I korthet

Blåbär som hjärtrehab

I en pilotstudie med hjärtopererade patienter vid Universitetssjukhuset i Örebro såg forskarna att de patienter som fått tillskott av blåbär både fick bättre blodfettsvärden och orkade gå längre sträckor i ett gångtest. Detta är viktigt för återhämtningen och för att minska risken att bli sjuk igen.

Färsk eller pressad frukt

Smoothie - juice jämfört med frukt - nyttigare än du tror.

Hel frukt eller juice? Det finns fördelar med båda. Mängden flavonoider i hel citrusfrukt respektive juice anses vara jämförbar tack vare att biotillgängligheten ökar vid pressning av frukten. Vissa nyttiga ämnen, som alfakaroten, blir mer biotillgängliga då frukter och grönsaker pressas.

Myggfälla med rödbeta

Mygghonor attraheras av geosmin. Ämnet finns i bland annat rödbetsskal och ger rödbetor den lite jordiga smaken. Rödbetsskal kan användas i myggfällor utan att andra organismer skadas. Till skillnad från då kemikalier används utvecklar myggorna inte resistens mot detta naturliga ämne.