Att morötter är nyttigt har vi fått höra sedan barnsben. Nu talas det också om hälsosamma ämnen i morot som inte har varit lika kända tidigare, nämligen alfakaroten och polyacetylenerna falcarinol och falcarindiol.
Moroten är lättodlad och näringsrik, den är lätt att lagra och den kan ätas som den är eller tillagas på många olika sätt. Morotens aromatiska, lite söta smak uppskattas av de flesta.
Vid våra vägkanter ses ofta vildmorotens vita blommor. Den är släkt med de saftiga, orange rotfrukterna som finns i de flesta kylskåp. Från början var de inte orange, utan färgen har odlats fram. Det finns också gula, vita och violetta morötter. Moroten är en tvåårig ört, men vi drar upp rötterna ur jorden första säsongen.
Karotenoider omvandlas till A-vitamin
Morötter är rika på karotenoider som ger dem dess färg. Dessa ämnen har många positiva effekter på den som äter morötterna. De är bland annat kraftfulla antioxidanter.
En av karotenoiderna är betakaroten som omvandlas till A-vitamin i kroppen vid behov. A-vitamin behövs för att syn, hud och slemhinnor ska fungera normalt, och är också nödvändigt vid fosterutveckling.
Alfakaroten har inte varit lika känt
En annan karotenoid är alfakarotenet. Det kan också omvandlas till A-vitamin ganska lätt, men dessutom har det nästan 10 gånger starkare antioxidativ effekt än betakaroten.
Båda dessa ämnen förekommer tillsammans i växter rika på karotenoider, och just detta verkar vara orsaken till att exempelvis morötter och pumpa – men inte vitaminpiller – antas skydda mot hjärtsjukdomar, cancer och typ 2-diabetes.
Alfakaroten används inte som kosttillskott, och därför kommer det vi har i våra kroppar enbart från grönsaker och frukt. Nästan tre fjärdedelar beräknas komma från morötter.
Stor amerikansk studie
Forskare vid Center for disease control and prevention, CDC, i USA undersökte sambandet mellan halten alfakaroten i blodet och risken att dö i förtid bland 15 318 vuxna amerikaner som deltagit i den stora amerikanska kostundersökningen NHANES III Follow-up Study.
När forskningsledarna Chaoyang Li och Earl Ford vid CDC:s epidemiologiska avdelning summerade resultaten var slutsatsen entydig och statistiskt signifikant långt ner i subgrupper där man vägt in effekter av olika livsstil och etniska och kulturella särdrag.
Alfakaroten minskar risken att dö i förtid
Ju högre halter av alfakaroten som uppmättes i deltagarnas blodprover, desto mindre var deras risk att dö, såväl i största allmänhet som specifikt i hjärtinfarkt eller i cancer.
När det gäller cancer var effekten särskilt stor på cancer i luft- och matstrupe samt i munhålan. Det fanns även en tydlig koppling till minskad dödlighet i typ 2-diabetes samt i astma och andra luftrörssjukdomar.
För dem med högst halter av alfakaroten var risken hela 39 procent mindre att dö under den period studien pågick, och redan en måttlig höjning minskade risken med 23 procent.
Falcarinol och falcarindiol i morötter
Många ätbara flockblommiga växter, som morötter, palsternacka och selleri, innehåller polyacetylenerna falcarinol och falcarindiol. Det är de som ger en aning bitter smak hos morötter sent på säsongen. Växterna skyddar sig mot angrepp från bakterier och svamp med hjälp av dessa ämnen.
Falcarinol och falcarindiol kan också ha anticancereffekter. Tidigare har visats att råttor som fått morötter eller ren falcarinol skyddats från tjocktarmscancer. I laboratorieförsök har man sett att falcarinol och falcarindiol samverkar och fungerar ännu mer effektivt som cellgifter än ämnena var för sig.
I en dansk studie fick en grupp råttor båda ämnena i sin mat, medan en annan grupp fick vanlig mat. Cancer framkallades hos råttorna, och forskarna fann att färre råttor hade tumörer i gruppen som fått dessa skyddande ämnen i maten. Hos dem som hade tumörer var de färre till antalet och växte långsammare jämfört med gruppen som inte hade fått polyacetylener.
De råttor som hade stora tumörer hade dessutom en förändrad bakteriekultur i tarmarna.
Antidiabetiska effekter möjligt
Ett extrakt från morötter visade sig stimulera insulinberoende glukosupptag hos fettceller på ett dosberoende sätt i en annan dansk studie. Från extraktet isolerades polyacetylenerna falcarinol och falcarindiol.
Båda dessa polyacetylener kunde stimulera basalt och/eller insulinberoende glukosupptag i fettceller och cellkulturer från muskelfibrer. Ämnena verkade på olika sätt. Forskarna menar att dessa ämnen kan tänkas ha antidiabetiska egenskaper.
Källor:
https://www.livsmedelsverket.se
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28197615
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25970571
https://www.radron.se/artiklar/Morotsforskaren-avslojar-allt/
https://www.svd.se/amne-i-gronsak-kan-forlanga-liv
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21098341
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29945666
