Risken för dåligt minne ökar med åldern men också av fet kost. Dessutom finns det ett samband mellan fet kost, tarmflora och hjärnhälsa. Att äta vissa bär kan motverka den feta kostens skadliga effekter och gynna både tarmfloran och hjärnans funktion.
Att äta mycket fet mat kan ha negativa effekter på nervsystem och hjärna. Det ökar risken för försämrat minne och andra kognitiva förmågor. Även med stigande ålder kan man få dåligt minne.
Fet kost stör tarmfloran och försämrar minnet
Forskning visar att bär, särskilt vissa bär, kan motverka den feta kostens påverkan på hjärnan och även förbättra åldersrelaterade minnesstörningar. Man har också sett att det finns ett samband mellan hjärnans hälsa och sammansättningen av tarmfloran.
I en vetenskaplig studie undersökte forskare hur hjärnfunktionen och tarmfloran hos äldre möss påverkades av fet kost och bärtillskott i maten.
Mössen delades in i 8 grupper med 15 i varje. Under 4 månader fick de olika grupperna äta antingen normal kost, fet kost eller fet kost med tillskott av ett av 6 sorters bär. De 6 grupperna som åt bär fick antingen vanliga blåbär, amerikanska blåbär, lingon, hjortron, svarta vinbär eller havtornsbär.
Bättre minne med blåbär, lingon och svarta vinbär
Resultatet av studien blev att jämfört med enbart fet kost hade tillskott av båda sorternas blåbär, lingon och svarta vinbär (och i viss mån även hjortron) positiv effekt på minnet när mössen testades i labyrinter. Dessutom såg forskarna tecken på att den delen av hjärnan som är mest central för långtidsminnet, hippocampus, hade ökad nervcellsutveckling då mössen åt dessa bär. En teori är att bärens polyfenoler bland annat ökar blodcirkulationen, vilket gynnar nervcellsbildning.
Bär i kosten gynnar tarmflora som är bra för hjärnan
Det finns ett samband mellan en riklig tarmflora med många olika sorters bakterier och en kognitivt välfungerande hjärna. I studien såg man att lingon och blåbär motverkade den negativa förändring i tarmflorans sammansättning som fet kost orsakar. Med lingon, båda sorternas blåbär samt havtorn bibehölls också mängden av en viss typ av bakterier som i tidigare studier motverkat nervcellsinflammation och många andra negativa hälsoeffekter av fet kost.
I lingon och tranbär finns polyfenolen resveratrol. Ämnet aktiverar kroppens överlevnadsfunktioner på samma sätt som fysisk stress men är skonsammare för kroppen. Detta skyddar bland annat nervcellerna.
En anledning till att bär är så nyttiga är att de är rika på polyfenoler som har hälsosamma effekter på vår hälsa. En sådan polyfenol är resveratrol som finns i bland annat tranbär och lingon. Resveratrol har antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper. Ämnet har också många positiva effekter liknande de som kopplas till lågt kaloriintag, som ökad livslängd, bromsande av åldersrelaterade sjukdomar och friska nervceller.
Resveratrol ställer in på överlevnad
Hård träning, fasta och extremt lågt kaloriintag stressar kroppen som ställs in på överlevnad. Fettinlagringen stoppas liksom de vanliga tillväxtprocesserna, och fettförbränning startar samtidigt som cellerna repareras och föryngras. Resultatet ska då bli viktminskning, långsammare åldrande och bättre motståndskraft mot sjukdomar. Att i stället försöka uppnå denna effekt med kost som innehåller resveratrol är skonsammare för kroppen.
Resveratrol aktiverar vissa proteiner – enzymet sirtuin 1 (SIRT1) som har olika funktioner i kroppen samt enzymet AMPK som påverkar energiproduktionen i cellen. Detta startar många gynnsamma processer, bland annat sådana som har positiv effekt på cellernas energiproducenter mitokondrierna samt skyddar nervcellerna och hjärnan.
SIRT1 aktiverar skyddande proteiner
När resveratrol aktiverar SIRT1 aktiveras i sin tur två speciella proteiner som förbättrar mitokondriernas funktion och skyddar dem från skador. På så sätt kan nervcellerna skyddas. Det finns forskningsrapporter som pekar på att resveratrolets förmåga att motverka vävnadsskada i hjärnan och återställa funktionen hos mitokondrier till viss del beror på aktiveringen av SIRT1 och dessa två proteiner.
AMPK påverkar energibalansen positivt
I en amerikansk forskningsstudie såg man att resveratrol aktiverade AMPK i odlade nervceller utan att SIRT1 var inblandat under den tidsperiod studien pågick. Tillväxt av nervcellsutskott och nybildning av mitokondrier gynnades genom att energibalansen i nervcellerna påverkades. Nervcellernas aktivering av AMPK tack vare resveratrolet kunde alltså påverka nervcellernas energibalans och bidra till den nervcellsskyddande effekten av resveratrol. I en studie med möss bekräftades att resveratrol aktiverade AMPK.
Studier har också visat att resveratrol har förmåga att minska utsöndring av en peptid, amyloid-beta, delaktig i den hjärncellsnedbrytande sjukdomen Alzheimers, och därmed motverka nervcellsinflammation och oxidativ stress.
Det här låter kanske som en maträtt men är inte ett recept på en middag, däremot kan kanske lingon vara ett recept mot fettlever och dess följder.
Det blir allt vanligare med fettlever som inte beror på högt alkoholintag – NAFLD. Orsaken är oftast övervikt. Oxidativ stress och höga halter av fria fettsyror i blodet är typiskt vid fettlever. Med tiden kan leverinflammation, leverfibros då levercellerna förstörs och ersätts av bindväv, skrumplever och levercancer utvecklas.
Hälsosamma polyfenoler i lingon Lingon är rika på polyfenoler, exempelvis antocyaniner och resveratrol, som har antioxidativa och antiinflammatoriska effekter. Forskning har visat att lingon kan motverka den skadliga effekt som fet kost har på kolesterol- och blodsockernivåerna. Ämnena i lingon har i vetenskapliga studier också visats motverka störd ämnesomsättning i levern som leder till leversjukdomar. Detta är något som intresserar forskare runt om i världen.
Lingon motverkar effekter av fet kost I en finsk studie undersökte forskare om tillskott av lingon hade någon betydelse för hur fet kost påverkade utveckling av fettlever hos möss. De såg att fet kost orsakade en tydlig förändring hos levern och främst påverkade gener som är inblandade i inflammation samt ämnesomsättning av glukos och fett. Tillskott av lingon motverkade den feta kostens påverkan på en mängd av dessa gener och hämmade på så sätt den skadliga effekten.
Leverskada motverkas med lingon Forskare i Kanada studerade också leverskador hos möss som fått fet kost och jämförde med möss som förutom fet kost fått tillskott av lingon. Mössen som fått enbart fet kost fick leverskador med fettlever, ökad fettoxidering och inflammationsproteiner i levern. Hos de möss som dessutom fått lingontillskott förhindrades leverskada och fettlever, oxidativ stress samt inflammation.
Lingon kan skydda mot leverfibros En kinesisk forskargrupp tittade på vilken effekt lingonets antocyaniner har på leverceller av typen HSC (hepatisk stellatcell). I en normal lever är de passiva, men när levern inflammeras och leverfibros utvecklas blir de aktiva. I laboratorietester fann forskarna att lingonets antocyaniner motverkade den skadliga aktiveringen av dessa celler på flera sätt.
De undersökte också om lingonets antocyaniner kunde skydda mot leverfibros hos råttor. Detta sjukdomstillstånd innebär att leverceller har förstörts och ersatts av bindväv som lagrats in. Sista stadiet är skrumplever. När råttorna fått antocyaniner från lingon såg forskarna bland annat minskad mängd inlagrad bindväv, ökad antioxidativ kapacitet och förbättrad leverfunktion. Lingon skulle alltså kunna ha en skyddande effekt mot leverfibros, menar forskarna.
Felaktig kost och för mycket stillasittande kan leda till bukfetma, högt blodtryck, blodfettsrubbningar, insulinresistens och högt blodsocker. Detta kopplas till inflammation och oxidativ stress som skadar celler och vävnader. Risken är stor för exempelvis diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom. Frukt, bär och grönsaker har skyddande effekt.
Lingon är kända för sina höga halter av hälsosamma ämnen. Bären har visats motverka välfärdssjukdomar, som diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar, och deras riskfaktorer eftersom skadliga effekter av fet kost begränsas.
Svensk forskning visade för några år sedan att lingon sänkte blodsocker, kolesterol och vikt hos möss som fått äta en kost med mycket fett. Nu bekräftas detta i en finsk studie.
Finsk studie med möss och fet kost Finska forskare vid Universitetet i Tammerfors undersökte lingonets effekt på både fetma och låggradig inflammation i kroppen eftersom detta ofta förekommer samtidigt. Professor Eeva Moilanen, som ledde studien, berättar att resultaten var mycket lovande.
I den finska studien fick möss en kost med hög halt mättade fetter som skulle motsvara en typisk ohälsosam kosthållning hos människor. Mössen gick upp i vikt och fick mer fettvävnad. Värdena för blodsocker, insulin och kolesterol försämrades, och mössen utvecklade låggradiga inflammationer.
Lingon motverkade riskfaktorer Vissa av mössen fick tillskott av lingonpulver i maten. Hos dessa möss sågs en tydlig skillnad jämfört med de möss som inte fick lingonpulver. Lingonpulvret motverkade den feta kostens skadliga effekt på kolesterol- och blodsockernivåer. Forskarna såg också att markörer för inflammation, hormonnivåer kopplade till fetma och skadliga leverfunktionsförändringar var lägre.
Eftersom naturella lingon och osötad lingonjuice innehåller naturligt socker rekommenderas intag helst i samband med måltid för att få en jämnare blodsockerkurva.
Ämnen i citrusfrukter, bland annat olika flavonoider, motverkar åderförfettning, hjärt-kärlsjukdom och riskfaktorerna högt blodsocker och blodfettsrubbningar. De har antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper.
Växter är rika på polyfenoler. Till dessa hör flavonoiderna. De har bland annat antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper och har visats motverka exempelvis högt blodsocker och störd blodfettssammansättning. Deras hälsosamma effekter beror till stor del på att de kan påverka kemiska reaktioner och cellers samspel. Därigenom kan de förändra vävnaders och organs funktioner.
Citrusfrukternas flavonoider Citrusfrukter är rika på ett flertal olika flavonoider. I en sammanställning av vetenskapliga studier nämns många exempel på positiva resultat från dessa flavonoider. Citrusfrukter innehåller även C-vitamin och β-kryptoxantin som är en karotenoid. Dessa ämnen har också goda hälsoeffekter.
Arbetar på bred front Flavonoidernas förmåga att bromsa oxidativ stress, sänka förhöjda blodfettshalter och förbättra fettmetabolismen, motverka inflammation, förbättra funktionen hos blodkärlen och normalisera blodtrycket är förmodligen orsaken till att de skyddar mot exempelvis åderförfettning och hjärt-kärlsjukdom.
Experimentella diabetesmodeller visar att flavonoiderna på ett flertal sätt kan förbättra funktioner i kroppen som är störda vid diabetes typ 2, exempelvis glukosmetabolismen.
Studier tyder dessutom på att citrusfrukternas flavonoider förändrar flera signalsystem som har att göra med bland annat fettinlagring, fettcellsbildning och inflammation. På så sätt motverkas fetma och fettvävnadsinflammation.
Exempel – japansk studie Nästan en tredjedel av all frukt en japan äter varje år utgörs av citrusfrukter. I en japansk studie med 10 623 deltagare utvärderades kopplingen mellan livsstil och kost, i synnerhet intag av citrusfrukter, och förekomst av stroke eller hjärtinfarkt. Deltagarna följdes under 10,7 år i snitt.
För de deltagare som åt citrusfrukter nästan dagligen var risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, främst stroke av typen hjärninfarkt (blodpropp), lägre än för de som åt 1-2 gånger i veckan, 1-2 gånger i månaden eller ännu mer sällan. Forskarna menar att det stödjer hypotesen att citrusfrukternas antioxidanter motverkar åderförfettning genom att hämma bildning av oxiderande ämnen, som fria radikaler, reducera oxidering av LDL-kolesterol och reparera skador från oxidation.
Lingon innehåller höga halter av hälsosamma polyfenoler. Forskning visar nu att bären har potential att sänka blodtrycket och skydda hjärta och kärl.
Hjärt-kärlhälsa påverkas av flera riskfaktorer inklusive högt blodtryck som i sin tur kan ha samband med bland annat låggradig inflammation och skadat innerskikt i blodkärlen. Blodkärlens innerskikt, endotelet, har många viktiga funktioner, som att delta i regleringen av blodtrycket och att skydda mot åderförfettning och blodproppsbildning.
Bärjuicer studerades och lingon valdes ut Forskaren Anne Kivimäki, Helsingfors universitet, redogör i sin doktorsavhandling för resultaten från flera studier där kopplingen mellan bärjuice, framförallt lingonjuice, och faktorer som påverkar hjärt-kärlhälsa undersöktes.
Tranbärs-, lingon- eller svarta vinbärsjuice gavs till råttor framavlade att utveckla högt blodtryck. Råttornas blodtryck kontrollerades varje vecka. Studien pågick under 8 veckor och därefter samlades organ- och blodprover in. Markörer för kärlfunktion och låggradig inflammation studerades.
Lingonjuice valdes ut för fortsatta studier eftersom den hade störst positiv effekt. Den förbättrade funktionen hos blodkärlens inre skikt och hämmade gener kopplade till låggradig inflammation i aorta.
Lingonjuice bra för kärlhälsa och blodtryck En mer utspädd lingonjuice gavs sedan till likadana råttor under 8 veckor men råttorna var nu något äldre vid försökets start.
Resultaten bekräftade att lingonjuice kan förbättra kärlfunktionen. En antiinflammatorisk effekt påvisades och risken för blodproppsbildning minskade.
I denna studie kunde också ses ett sänkt blodtryck hos råttorna. I den första studien uteblev effekten, kanske för att råttorna där var något yngre och att den genetiskt ”förprogrammerade” blodtryckshöjningen inte kommit lika långt, kanske för att halten antioxidativa polyfenoler varit för hög. Det fanns också vissa skillnader i mätmetoderna.
Kivimäki påpekar att studier behöver göras med människor för att testa effekt och dos.
I lingon finns bland annat polyfenoler som antocyaniner, katechiner, epikatechiner, procyanidiner och flavonoler. Dessutom innehåller de lignaner och stilbenen resveratrol. När vi äter bären får vi nytta av dessa ämnen.
Hur kan björnarna, efter 5–7 månaders vintersömn, vakna på vårkanten utan annan påverkan än 10–15 % muskelförlust? Det här intresserar vissa som forskar om sjukdomar hos människor. En pusselbit kan vara de enorma mängder bär björnarna äter.
Genom att studera hur djur har anpassat sig till extrema situationer, genom att exempelvis utveckla skyddsmekanismer mot oxidativ stress, kan forskare finna metoder för hur människor ska kunna skydda sig mot olika kroniska sjukdomar.
I Skandinaviska björnprojektet studeras vilda brunbjörnar (Ursus arctos) för att öka kunskapen om deras ekologi men också för att ta fram data som bland annat kan användas av forskare för att få förståelse för hur björnar undviker komplikationer till följd av långa perioder med fetma och orörlighet.
Före och under vintersömnen Björnarna förbereder sig för vintersömnen genom att öka sitt kaloriintag kraftigt under senare delen av sommaren och hösten. De är allätare, och svenska björnars föda består främst av stora mängder bär men också växter, kadaver, större och mindre djur samt insekter.
Under vintersömnen lever björnarna enbart på sina fettdepåer och stänger i princip av hela sin övriga metabolism. Ämnesomsättningen är reducerad med 70 % och kroppstemperaturen är sänkt till 30-35 grader. Det enda som avges från kroppen är koldioxid i utandningsluften.
Nästan opåverkade av fetma och orörlighet Efter 5–7 månaders vintersömn vaknar björnarna på våren. Trots fetman när de gick i ide och orörligheten under vintern är i princip den enda påverkan man sett hos dem 10–15 % muskelförlust. En människa, däremot, skulle snabbt ha drabbats av bland annat benskörhet, muskelförtvining, liggsår och typ 2-diabetes, och hen skulle sannolikt ha dött till följd av njursvikt eller blodpropp.
Hur björnarna klarar av detta är intressant för forskare inom forskningsområden som rör fetma och njurfunktion hos människor.
Stora mängder bär skyddar Trots att björnarna utvecklar insulinresistens och blodfettsrubbning får de inte åderförkalkning. De drabbas inte heller av systemisk inflammation eller oxidativ stress som många människor med fetma.
Det finns förstås flera förklaringar, men en av dem är troligen björnarnas enorma intag av bär, som lingon och blåbär, under sensommar och höst. Bären innehåller antioxidanter i form av exempelvis resveratrol. En effekt resveratrol har är att starta en stresskyddsreaktion som aktiverar överlevnadsgener hos cellerna.
I andra studier har man sett att om man adderar lingon och blåbär till en fettrik diet hos möss under 13 veckor kan de ogynnsamma metabola effekterna av fet diet undvikas.
Det faktum att den lilla mängd urin som bildas inte kissas ut under björnens vintersömn utan återabsorberas i urinblåsan utan att urinämnet urea ansamlas är intressant för forskning om njursjukdomar.
En teori är att det stora intaget av resveratrol via bären bidrar till att halten av urinämnet urea sjunker. Därtill kan fruktos som finns i frukter och bär hämma bildning av urea.
Kvävet i urean används dessutom till återbildning av protein med hjälp av bakteriefloran i tarmen hos björnarna. Man vet att bärdiet kan påverka tarmfloran positivt.
Biomimetik, också kallat biomimikry, är ett forskningsområde där vi människor imiterar lösningar som evolverats i naturen hos olika arter som respons på särskilda utmaningar och behov.
Baserat på dessa naturligt utvecklade funktioner och strukturer utvecklar forskarna användbara lösningar på tekniska eller medicinska problem för oss människor.
Ett av många exempel på detta är kardborrebandet. Du kan också läsa mer i länken nedanför.
För ett par år sedan åt jag Metformin mot höga blodsockervärden men min mage gillade inte medlet.
Då hörde jag om lingonets inverkan på blodsockret och började äta havregrynsgröt med frysta lingon på varje morgon. Ungefär 1 dl frysta lingon ovanpå den varma gröten och till det lite mjölk.
Efter några månader så kunde jag sluta med Metforminet och magen blev bra och blodsockret har legat på normalvärde sen dess. Så visst funkar det, i alla fall för mig.
OBS! Den som har någon sjukdom bör diskutera sin medicinering och kost med läkare innan förändringar görs.
Lingon hjälper mig att hålla nere sockret. Det märker jag nu, när lingonen är slut. Då höjdes sockret direkt. Så jag behöver lingon.
Det här fungerar verkligen. Efter att ha legat i gränslandet lite högt blodsocker började jag dricka ett stort glas lingonjuice varje morgon (och ibland även som måltidsdryck). Efter knappt tre månader var värdena helt normala, och håller sig där. Dessutom är det gott. Lite bubbelvatten o is så blir det en nyttodrink!
Har en kompis som blivit riktigt bra med lingonjuice … värden bra i provtagning å får fortsätta med detta då det på henne fungerar bättre än medicin.
Jag har tagit lingon- och rödbetajuice 1 dl varje morgon för ett antal år sedan och mitt långsocker sjönk 30 %.
Sockret har gått ner jättemycket och ligger ganska bra nu. Dricker det till varje lunch.
Har druckit en slurk varje dag, mitt långsocker har sjunkit, min läkare noterade detta.
Mitt långsocker har också sjunkit från 72 till 52.
OBS! Den som har någon sjukdom bör diskutera sin medicinering och kost med läkare innan förändringar görs.
Många växter producerar ämnen för att skydda sig mot solens strålar och angrepp av mikroorganismer. Dessa skyddseffekter kan även användas i celler hos djur och människor. Resveratrol och quercetin är sådana ämnen och finns i exempelvis vindruvsskal och lingon.
Konsumtionen av rödvin i Frankrike har föreslagits vara orsaken till fransmännens relativt goda hjärt- och kärlhälsa trots stort intag av mättat fett och cigarrettrökning.
Ny forskning om resveratrol
I rödvin finns bland annat resveratrol från vindruvsskalen. Resveratrol har ägnats stor uppmärksamhet i ganska många år på grund av forskningsrapporter om ökad livslängd, minskad viktuppgång och förhindrande av typ 2-diabetes hos feta möss samt betydligt ökad uthållighet hos normala möss som fått springa i motionshjul.
De gener och biologiska molekyler som är involverade i de av resveratrol utlösta skyddsmekanismerna i cellen och dess kärna börjar bli tydligare för forskarna.
Bättre med lägre dos
Forskning visar hur resveratrol i ganska låga doser startar en skyddsrespons på stress som aktiverar överlevnadsgener hos cellerna. Man vet också att resveratrol i mindre doser riktar in sig på rätt mål för denna skyddsrespons, men att ämnet får andra effekter vid orimligt höga doser.
En forskargrupp från Storbritannien och USA publicerade 2015 resultat där tumörer hos möss minskade med 50 % vid en dos resveratrol motsvarande ett stort glas rödvin för en människa, medan en 200 gånger större dos endast minskade tumören med 25 %. Mängden resveratrol i vindruvor är jämförbar med den i lingon.
Lingon kan motverka typ 2-diabetes
Lingon kallas ofta för superbär. De sägs ha antiinflammatoriska, antibakteriella och antioxidativa effekter, motverka typ 2-diabetes och påverka tarmfloran positivt.
I en svensk uppmärksammad studie med möss som åt fet mat såg forskarna att möss som dessutom fick lingon hade blodsocker- och insulinvärden liknande de hos möss som åt normal mat. Lingonen gav också bättre kolesterolvärden och leverfetthalter och skyddade från viktuppgång och typ 2-diabetes.
Vid forskning i Kanada upptäcktes lingonets förmåga att öka insulinets effektivitet så att glukos kan lämna blodet och tas upp av muskelcellerna. Detta är samma funktion som diabetesmedicinen Metformin har, men lingonen hade i studien ännu bättre effekt än medicinen.
Både resveratrol och quercetin, som finns i lingon, har uppvisat dessa skyddseffekter.
Även andra goda effekter av lingon talas det om. Den som exempelvis vill förebygga urinvägsinfektion kan få rådet att dricka osötad lingonjuice. Lingonens antibakteriella egenskaper sägs också kunna förbättra munhälsan.
Rekommenderad mängd lingon
Hur mycket lingon eller lingonjuice ska man äta eller dricka varje dag? Mössen i den svenska studien fick mat innehållande 20 % lingon. En grov uppskattning är då att om en människa äter ett kilo mat så ska 2 hg vara lingon. Emellertid menar forskarna att det förmodligen inte behöver vara så mycket. Andra omständigheter, som övrig kost och hälsotillstånd, spelar in. Mer forskning behövs.
Naturella lingon eller osötad lingonjuice ska det vara för att undvika tillsatt socker. Det är surt, men många hävdar att man faktiskt kan vänja sig, och att de efter ett tag tycker att det är gott. Andra föredrar att blanda juicen med vatten till en uppfriskande måltidsdryck.
I osötad lingonjuice av en viss sort på marknaden har uppskattningsvis 3 500 bär pressats till 5 dl lingonjuice. Med. dr Olle Haglund brukar sedan många år tillbaka rekommendera 1 dl osötad lingonjuice dagligen till sina patienter med typ 2-diabetes. Det motsvarar ungefär 1,7 hg eller 2 dl hela lingon, som förstås går lika bra. Även om det inte hjälper alla så kan det vara värt att prova. Den som har en sjukdom bör också rådgöra med sin läkare.