Den tropiska frukten ananas med sin sötsyrliga arom är en favorit för många. Den är också nyttig. Bromelain är ett av de hälsosamma ämnen som ananas innehåller.
I ananas finns vitaminer, mineralämnen, flavonoider, fenolsyror och fibrer, men det ämne som många främst talar om är bromelain, ett ämne unikt för ananas.
Proteaser är enzymer
När man äter färsk ananas kan man ibland känna en lätt stickande känsla i munnen. Det beror på ämnet bromelain, ett protein som fungerar som ett enzym av typen proteas.
Proteaser bryter ner andra proteiner i vår mat, så att tarmarna kan ta upp näringen, och deltar i proteinomvandling i cellerna. Proteaser bildas i kroppen men finns alltså också i viss mat, främst ananas och papaya, men även kiwi, ingefära, sparris och syrade produkter som kimchi och yoghurt.
Bromelain har positiva hälsoeffekter
Bromelainets positiva effekt på näringsupptaget kan vara särskilt gynnsamt för äldre personer och patienter med tarmsjukdomar, för de sistnämnda i dubbel bemärkelse eftersom ämnet även motverkar inflammation.
Bromelain kan användas både utvärtes och invärtes för att påskynda läkning av sår och minska svullnad och smärta. Bromelain kan också lindra förkylningar och hosta tack vare slemlösande effekt och antiinflammatoriska egenskaper. Dessutom fungerar bromelain och andra ämnen i ananas som antioxidanter.
Studier har visat att bromelain kan motverka blodproppsbildning, gynna hjärta och kärl, öka upptaget av vissa mediciner och lindra träningsvärk. Det finns forskning som indikerar att bromelain kan hämma cancercellers tillväxt och spridning samt få cancercellerna att dö, men studier på människor saknas.
Tänk på
Vissa mediciner påverkas om man äter stora mängder ananas, och den som är osäker bör rådgöra med sin läkare. Enzymaktiviteten hos bromelain minskar av uppvärmning.
Tropiska frukter som ananas besprutas kraftigt. Välj därför ekologisk frukt och juice.
Källor:
https://ki.se/forskning/fragor-om-mat-och-halsa
https://www.healthline.com/nutrition/proteolytic-enzymes
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23304525